När det gäller vita viner skiljer sig dessa på en viktig punkt vid tillverkningen i jämförelse med framställningen av röda viner. Detta genom att de inte är beroende av kontakten med druvornas skal. Vid tillverkningen av vita viner är det vanligt att skalet avlägsnas redan vid pressningen, vilket ger det vita vinet sin genomskinliga färg. Vita viner tillverkas både av vita och blå druvor, då skalet inte längre ger någon färg till vinet. I vissa fall ges en kort kontakt med skalet, eftersom detta ger vinet en kraftigare smak och karaktär. Detta är också en procedur som används vid framställning av roséviner.

När det är dags för jäsningen av vita viner, genomförs denna vid en lägre temperatur än vid jäsning av röda viner. Här brukar jäsning ske i en temperatur motsvarande 12 till 14 grader Celsius. De vita viner som tillverkas finns i många olika typer. Här finner du alltifrån fruktiga och friska viner till lätta, fatlagrade samt smakrika och tanninrika typer av vita viner. Det är också mycket vanligt att blanda druvor i vita viner med annan frukt, samt att framställa sötare och mera aromatiska viner.

De vita vinerna klassificeras efter de gröna druvor som används vid tillverkningen och får då enligt kutym denna druvsorts namn under vinets verkliga namn. De vanligaste sorterna är:

• Chenin
• Sauvignon Blanc
• Silvaner
• Riesling
• Chardonnay
• Muskatell
• Gewurztraminer
• Viognier
• Pardina

Naturligtvis finns det ett antal andra druvsorter som är mindre vanliga, men dessa uppräknade druvor står för mer än 95 procent av tillverkningen av de vita vinsorter som du finner i butikerna. När det gäller var de olika druvorna växer, har detta även en alldeles speciell inverkan på vilken smak det vin som tillverkas ska få. Till exempel får en stenig jordmån det vita vinet att smaka mera. De områden där druvorna anses vara bäst för tillverkning av vita viner är Moseldalen, Alsace och Rhendalen.