Beträffande framställning och tillverkning av röda viner är det i huvudsak de blå vindruvorna som används. Skalen till dessa ger vinet en kraftigare och mustigare smak. I vissa fall sker användning till viss del även av gröna druvor för att skapa olika typer och karaktärer på de röda viner som skapas. Tillverkningen av röda viner skiljer sig ifrån vita viner på så sätt att de pressas efter att musten har fått jäsa. Detta ger resultatet att de alkohollösliga färgämnen som finns i druvorna hinner utsöndras i vinet. Processen kallas för maceration och hela processen tar cirka en vecka.

Om macerationen pågår under en kortare tid, skulle istället ett rosévin skapas, vilket har en lättare karaktär än det röda vinet. Genom att skal, stjälkar och druvkärnor får macera under ett visst antal dagar, kommer även olika smakämnen och garvsyra att ge sin del av det färdiga röda vinets karaktär. Alla dessa aspekter gör sitt till och är anledningen till att det röda vinet oftast har en fylligare, kraftigare och lite strävare smak än andra generellt sett lättare viner. Det är just detta som har gjort att de röda vinerna oftast förs samman med olika typer av mat, vilket då i allmänhet gäller fläsk-, nöt- och fågelrätter. Det röda vinet har en halt av cirka 25 mg C-vitamin per liter, vilket är lite över 30 procent av det rekommenderade dagliga intaget.

De vanligaste druvsorterna som används vid framställning av röda viner:

• Cabernet Sauvignon
• Syrah
• Merlot
• Malbec
• Pinot Noir
• Cabernet Franc
• Grenache

Dessa druvor hittas generellt sett i vingårdar över hela världen i Nordamerika, Sydamerika, Europa, Nya Zeeland, Australien och Sydafrika. Genom att de kan finnas på så många olika platser, kommer även den jordmån som finns där de växer att sätta sin speciella prägel på de många olika röda viner som hittas inom samma druvsort.